Socialnämndsordförande åtalas för tjänstefel efter LVU-beslut

Socialnämndsordförande i Nynäshamn åtalas för tjänstefel efter att ha upphävt LVU-vård och utreseförbud.
Kommunalt toppnamn åtalas för tjänstefel efter LVU-beslut
En ledande politiker i Nynäshamns kommun åtalas för tjänstefel sedan hon, enligt åtalet, ska ha upphävt beslut om tvångsvård och utreseförbud för en flicka i tonåren utan tillräckligt beslutsunderlag och i strid med såväl nämnd, förvaltningsrätt som kammarrätt.
Åtal rör beslut om att avbryta LVU-vård
En kvinna i 50-årsåldern, som vid tidpunkten var socialnämndsordförande i Nynäshamns kommun, har av åklagare vid Södra åklagarkammaren i Stockholm åtalats för tjänstefel.
Enligt stämningsansökan till Södertörns tingsrätt ska hon den 31 december 2024 ha beslutat att avsluta vård enligt lagen om vård av unga (LVU) samt upphäva ett utreseförbud för en då tonårig flicka.
Åklagaren menar att besluten fattades utan att nödvändiga utredningsåtgärder och kontroller genomförts och utan beaktansvärda nya omständigheter i ärendet.
Påstås ha gått emot nämnd och domstolar
Enligt åtalet gick besluten emot vad socialnämndens utskott, förvaltningsrätten och kammarrätten tidigare hade beslutat om vård enligt 2 § LVU och utreseförbud enligt 31 a § LVU.
Åklagaren uppger i stämningsansökan att den åtalade socialnämndsordföranden fattade besluten trots att domstolarna redan hade prövat frågan och beslutat om fortsatt vård och utreseförbud, samt att det saknades nya omständigheter som motiverade en ändring.
Genom detta ska hon, enligt åtalet, ha åsidosatt vad som gällde för uppgiften vid myndighetsutövning.
Åklagaren: Besluten stred mot delegationsordningen
En central del i åtalet gäller kommunens delegationsordning. Åklagaren hävdar att de aktuella besluten varken var sådana som kunde delegeras till nämndsordföranden eller så brådskande att nämndens eller utskottets avgörande inte hade kunnat avvaktas.
Genom att ändå fatta besluten ska den åtalade ha agerat utanför sin delegationsrätt och därmed i strid med gällande regler i kommunen.
Åklagaren anger att gärningen har begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet. Brottsrubriceringen är tjänstefel enligt 20 kap. 1 § första stycket brottsbalken.
Den åtalade medger beslutet men nekar brott
I stämningsansökan anges att den åtalade kvinna som var socialnämndsordförande medger att hon har upphävt de aktuella besluten, men hon förnekar brott.
Hennes inställning till åtalet och hur hon motiverar sina beslut väntas klarläggas när hon hörs vid huvudförhandlingen i tingsrätten.
Flera vittnen från socialtjänst och polis kallas
Åklagaren har kallat flera vittnen från både socialtjänst och polis för att styrka sin sak.
| Vittne | Funktion | Vad de ska belysa |
|---|---|---|
| Socialsekreterare | Socialtjänstjour | Hur ärendet hanterades vid socialtjänstjouren den aktuella dagen och vilken information som fanns kring besluten. |
| Stationsbefäl vid polisen | Polisen Stockholm syd | Kontakter mellan polis och socialtjänst kopplade till ärendet den 31 december 2024. |
| Förvaltningsjurist | Kommunen | Vilket beslutsunderlag som fanns före och efter besluten samt den åtalades inställning till besluten. |
| Förvaltningschef | Kommunledande tjänsteperson | Hur LVU-ärenden hanteras i kommunen, gällande delegation samt om den åtalade haft rätt att fatta besluten. |
Utöver dessa vittnen ska ytterligare socialsekreterare höras om hanteringen av ärendet inom socialtjänsten under den aktuella dagen och inför tidigare utskottsmöten.
Skriftlig bevisning om beslut och risker för den enskilde
Åklagaren åberopar omfattande skriftlig bevisning. Bland annat ingår:
- Besluten om att avsluta vård och upphäva utreseförbud, för att visa vilka beslut som fattats och i vilket sammanhang.
- Polisanmälan och en Lex Sarah-utredning från kommunen, som enligt åtalet visar att besluten upphävdes i strid med gällande regler.
- Kommunens delegationsordning och särskilda delegationsbeslut, som ska visa vilka befogenheter socialnämndsordföranden hade.
- Domar från förvaltningsrätt och kammarrätt, med uppgifter om varför vård och utreseförbud beslutats.
- Journalanteckningar och utskottsprotokoll, som enligt åtalet beskriver bakgrunden till tvångsvården och utreseförbudet samt vilka risker för den enskilde som ska ha uppstått när besluten hävdes.
I stämningsansökan framhåller åklagaren att dessa handlingar bland annat ska belysa hur ärendet var utrett vid olika tidpunkter och vilka konsekvenser som kunde drabba flickan när vården och utreseförbudet upphörde.
Tre dagars huvudförhandling planeras
Huvudförhandlingen i Södertörns tingsrätt beräknas ta tre dagar. Första dagen är avsedd för sakframställningar och förhör med den åtalade, andra dagen för vittnesförhör och tredje dagen för personutredning och pläderingar.
Åtalet grundas på en stämningsansökan inlämnad till Södertörns tingsrätt av kammaråklagare vid Södra åklagarkammaren i Stockholm. Tingsrättens målnummer är B 17457-25.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


